LE CLOS DE
CAVEAU
RHONE, FRANKRIKE – OBS! LEVERANS I MAJ/JUN
6 flaskor, 1590 KR
Personer: Henri Bungener
Firma: Domaine Le clos De Caveau
Ort: Vacqueyras
Appellation: Vacqueyras, Cotes du Rhone och en liten plott. Gigondas + VDF på torr muscat från Beaume de Venise
Storlek: 12 ha
Rhône är starten för många, så även för mig. För lite drygt 10 år sedan träffade jag Henri Bungener och hans viner. Efter att ha sålt och druckit otaliga liter Grenache, Syrah och Mourvedre-blends fick jag en ny insikt hos Henri. Vi träffades i London och sedan blev det så att jag och en polare åkte ner och jobbade lite för domainen. Mycket av min kunskap av det som är hands on i vinifikation och vitikultur har jag Clos att tacka.
10 år senare står sig stilen, transparent osminkad frukt. Inplockad och vinifierad med stor hänsyn till syran och fräschören vilket skiljer sig från mycket annat vin i området. I Vacqueyras, Gigondas och Rasteau finnas det en seglivad kultur av att extrakt och alkohol ska vara måttstocken. Odlare som lämnat in frukt till kooperativ har historiskt sett fått bättre betalt för frukt med högre potentiell alkohol. Fruit Sauvage är kvintessensen av domainen och ett guilty pleasure. Vin som jag inte behöver analysera eller kontemplera över (även om det luktar pepprigt och vackert). Det är kort och gott vin som jag vill ha i min kropp – fort.
Clos de Caveau är en tidig eko-konvertit. Redan 1989 övergick man till ekologisk odling. Detta är ingen liten sak. Faktum är att man länge inte brytt sig så mycket om vad resten av bönderna i Vacqueyras håller på med. Man anses vara särlingar i och med att man har terrasserade odlingar uppe på höjden bakom La Muse berget. Läget i bergen är unikt. Till väster finns det skog och berg, till norr och öster är odlingarna klassade som Gigondas och i söder är det långt ner till plätten där de flesta av andras Vacqueyras odlingar finns. Det övriga Vacqueyras är inte supernajs eftersom det består av mycket lerjordar och platt odling. Både fukt och värme stannar kvar vilket gör det marigare att få jämn kvalitet och mognad.
Denna Domaine ägdes under 60-70 talet av Steven Spurrier som fastnade för det unika läget. Han sålde på tidigt 70-tal så vi brukar skämta om att det var det som finansierade The Judgement of Paris. Standard i regionen är Grenache-Syrah-Mourvedre-blends. Clos har ingen Mourvedre. Mourvedre är en värmens riddare. Inget ont om en traditionell Bandol med några år på nacken, men Clos de Caveau jobbar bara med Grenache och Syrah på grund av höjden och blåsten i deras lilla ravin.
En annan USP är syran! I vårt tidevarv är det den naturliga syran som är nyckeln i Södra Rhone. Många kooperativ-odlare plockar fortfarande baserat på alkoholhalt. Förr fick man betalt baserat på alkoholhalten. Idag är denna kultur en kvarleva från en tid innan klimatuppvärmningen och moderna odlingstekniker. Att plocka in full-moget men med bibehållen syra är nyckeln till att inte få viner som faller ihop med tiden. Folk som känner mig vet att jag gärna snackar socioekonomi, humankapital eller lokalkultur innan jag börjar snacka om jordmån. I Clos fall är det dock svårt att låta bli eftersom jordmånen är tydlig och man delar in cuvéerna efter den. Les Bateliers kommer från lera och Fruit Sauvage likaså men med en större andel kalk i leran. Carmin Brillant är från kalklera med flinta och maritim fossil.
Gustav Hyllienmark
CARMIN BRILLANT 2020
Vacqueyras, 2 flaskor á 335 kr
Detta har varit en av mina mest populära buteljeringar sedan jag startade sälja vin till krogen. Min gissning är att det är för att vinet är i balans när det släpps och tål mycket mat. När man läser om vinmakningen skulle man kunna tänka sig att Fruit sauvage skulle förhålla sig till Carmin brillant som pocketboken till dess inbundna like. Men det är defakto två olika viner. Grenachefrukten i mitten av detta vin är annorlunda djupare och som namnet antyder, mer intensivt röd.
På nosen: Dov, mjukt lerig, lite som bruk som ibland luktar gott. Den frukt som här ligger i bakgrunden är mogen men spänstig, röd frukt, i detta fall skulle röd frukt kunna vara nypon och lingon, den vibben.
I munhålan: Klar och fin, ingen vidare mogenhet här inte, bara helgjutet och försiktigt att dricka. Drivet i alkoholen är av det förtjänstfulla slaget. Först kommer rostig grenachefrukt med järndjup. sedan kommer avklinget med förnimmelse av detta förbannade mineralbegrepp som hela tiden flyttar på sig. Men i detta vin skulle jag säga att finishen vrider om till djup svart frukt och i utandningen efteråt är syran inte särskilt hög men mörkret och djupet ger en tomhet man vill täppa igen med nästa klunk.
Tillfälle: När du söker skärningspunkten mellan den mansplainande femtiotalistkaggen som sålt sitt bolag och vet vad som är “bra”, och pataguccikepan som gärna vevar på om sans sulfites. Det vill säga situationer som kräver klassiskt kvalitetsvin som råkar vara eko och lågsvavlat och inte fattar något om dessa två olika skyttegravar som uppstod för ett gäng år sedan. Om man inte begriper dessa ytterligheter så kan man med fördel använda flaskan som en Château-Neuf-du-Pape, det vill säga fylla-jämt-gå-bort-vinet-under-00-talet. (kuriosa om mode i vinvärden: 10-talet var gå-bort–vinet Amarone, nu på 20-talet gäller nog Barolo)
Drickfönster: Nu och 6 år framåt
Servering: In 45 min i kylen. kan drickes direkt ur flarran men mår såklart bättre av en kort vända på karaff. Stora bruna köttiga långkoket med extra allt i örtväg. Eller stora ratatouillen efter man tappat det på skärholmstorg och kommer hem med säckvis med färska grönsaker. Gärna toppa rattan med ricotta salata som luktar lite funk.
Druvor: 60% Grenache, 40% Syrah
Vitikultur: Handskördat och biodynamiskt
Vinifiering: Jäst av egen kraft i stora träfat. Cuvée tronconique. En del är efter pressen fostrat på gamla Smith Haut Lafitte-fat på 225 liter. Vanligtvis flasklagras detta vin innan försäljning något halvår.
Les Bateliers 2022
Côtes du Rhône, 2 flaskor á 185 kr
Det är väl ingen nyhet att svensken bäljar i sig Côtes du Rhône? I och med det så bör varje hem ha hittat ett tillfälle och käk för att skölja ner detta vin.
På nosen: Luktar av fruktig Rhone, ren och frisk mörkt, mörkt röd och lite ört. Noterbart är att i år ligger kärnan av rödfrukt nära bigarråer. d.v.s. Rhone som man skulle kunna gissa fel på och sätta i Italien.
I munhålan: Innehållsrik utan att vara tunn. Glycerolig feeling, lätt torrt och småkärft avslut. Sötfruktig och klassisk Rhoneig om än tanninerna är lite småriviga och lämnar även dem ett något Italiens efterklang. Missförstå mig ej, vinet är typiskt Rhone.
Tillfälle: Till folk som endast dricker rödvin men när du vill ha något som inte lämnar dig trött utan tar vara på din törst efter fräschör.
Drickfönster: Nu och 4 år framåt
Servering: In 45 min i kylen. Färsk småkärv fruktsaft drickes direkt ur flarran. Till vad än som råkade komma fram. För mig är Rhone vinets husman. I och med att det nästan alltid står en flaska av detta öppet i kylen, kan jag mot egen empiri säga att det står sig mot det mesta som förskoleåren skickat i min riktning – köttbullar, raggmunk, uppstekt kroppkaka, röd pasta, you name it.
Vingårdar: En vingård framför vineriet.
Druvor: 70% Grenache, 30% Syrah
Vitikultur: Det är handskördat! (Mycket Côtes du Rhône är annars maskinskördat). Lerjordar och ekologisk odling enligt “Agriculture biologique”
Vinifikation: Jäst av egen kraft (d.v.s. naturlig jäst) i betong. Lång tid på skal ca 2 månader.
Fruit Sauvage 2022
Vacqueyras AOC, 2 flaskor á 275 kr
Fruit Sauvage är för mig styrkan hos Clos de Caveau i ett vin. Rent, friskt och fräscht. Samt något så ovanligt som ett vin från Södra Rhone utan intorkad småkladdig bakad frukt. Istället för avslut med brännande alkoholvärme är avklinget istället markerat av ört och syra.
På nosen: Svartpepprig med ett halvt kryddpepparkorn med i kvarnen. Antydan till rökighet och inte fullt framfusig med frukten som brukligt är. Vad frukten anbelangar är den i gränslandet mellan rött och svart. Underbart lila och floral.
I munhålan: Allt hintar om norra Rhone på nosen, det avfärdas i munhålan genom en tydlig järnig rönnbärig grenachevittnadande frukt över mitten. Avslutet är rätt polerat för denna cuvee som brukar vara mer ogin. Det är polerade tanniner men inget annat avtryck från träkärlshanteringen. Den stora behållningen i vin som detta är mystisk och dunkel, lite som hos personer som med en oförställd och ärlig närvaro lyckas förmedla insikter i de minsta av alldagliga gester.
Tillfälle: Med alla som inmundigar rött vin. Alla kommer gilla detta utan problem. Om du har någon som brukar gå igång på till synes triviala ting och upphöja dem till konst, så drick gärna med den personen sent in på sentimentaltimmarna.
Drickfönster: Nu och 8 år framåt
Servering: In 45 min i kylen. kan drickes direkt ur flarran om man har tiden att låta det stå i fem minuter i glaset innan man börjar skärskåda. Ren och oförställd mat, stekt bavette, ljummen tomatsallad med isad silverlök och olivoljan kan med fördel värmas på med riktig rosmarin eller färsk dragon.
Vingårdar: Plott på 15-åriga stockar på platten utanför Violès.
Druvor: 60% Grenache, 40% Syrah
Vitikultur: Det är handskördat, 35-45 åriga stockar och ekologisk odling enligt “Agriculture biologique”. Argile calcaire (kalklera)
Vinifikation: Jäst och fostrat med hälften i betongkärl och hälften på neutralt ekfat. Allt med naturlig jäst. Sedan 2 månader på skalen innan pressning. Buteljeras med liten tillsättning av svavel.